Kommer nästa val ske på internet eller i tv-soffan?

Inför nästa val 2014 kommer det börja en jakt på den framgmentariska publikens uppmärksamhet i det digitala samhället. Politikerna kommer att utnyttja de arenor som finns. Det är en del av den kommunikativa plattformen. Förra valet var bloggosfären en stark faktor att räkna med. Många politiska bloggar var med och skapade frågor på agendan. Det är dessutom effektivt och billigt eftersom det inte bör kräva några stora kommuniaktionsstrategier.

Ja, tröttsamt och uttjatat, men ack så viktigt är Obamas framgångar. Vad var hans framgång med internet inför valet? Han var väldigt aktiv på sociala medier. Den verkliga kraften i sociala medier är inte i antalet inlägg eller tweets men i användarnas engagemang mätt med spridningen av innehåll. Obama fick dubbelt så många Facebook “Gilla” och nästan 20 gånger så många re-tweets som Romney. Det måste ha givit någon sorts effekt.

blogg8_bild3

Bild från Pex Research Center’s Journalism 

Lazersfeld och Katz tvåstegshypotes menar att spridning av information är beroende av opinionsbildare som för budskapet vidare i deras egna nätverk. Det bildas inte genom direkt information från massmedia utan genom individuella interaktioner med opinionsbildare som har liknande demografi, intressen och socio-ekonomiska faktorer.  Med andra ord, opinionsbildare är de människor du ansluter med på dina sociala nätverk.

Det handlar inte om pressmeddelanden som professionella kommunikatörer skickar ut, utan om att kompisar och människor man känner och litar på för saker vidare och uttrycker åsikter. I stor sätt varje digital innovation har betraktats som ett redskap för att vitalisera dialogen mellan väljare och valda, utan journalistiken mellanhänder (Nygren & Wadbring 2013).

JFK var den första presidenten som verkligen förstod tv, Obama är den första som förstår sociala medier. 

En stor utmaning med att nyttja sociala medier på rätt sätt tror jag är att det kräver nya arbetsprocesser. Politikerna måste börja dra nytta av möjligheterna till interaktivitet och relationsskapande. Nyheter sprids snabbt och kan genom nätverk mobilisera och uppmärksamma politiska frågor (Hadenius et al., 2011). Man röstar inte på någon bara för att den syns i de sociala medierna, men chansen blir större att man känner till personen när man sätter sitt kryss.

Mediestrategen Brit Stakston pratar om att det linjära tittande skapas genom sociala medier. Under valet 2010 användes Twitter för att skapa nyheter. Det kommer troligen bli mer aktivt i valet 2014. Hon säger att redan nu att de bygger sociala medier-redaktioner inför valet. Det öppnar upp för att ställa frågor och även det personifierar politikerna. Jag tror nog att mycket av mitt egna intresse kommer från när vänner delar eller kommenterar artiklar på nätet.

Den politiska journalistiken är tvådelat inför valet. Fortfarande behålls partiledarutfrågningar och partidebatter i tv, sin starka ställning och lockar en stor publik under valrörelsens slutskede (Nygren & Wadbring 2013). Samtidigt får de alltfler plattformar att förhålla sig på. Jag tror nog att vi tar oss till den etablerade journalistiken som grund och sedan är resterande ett komplement. Vad har du för politiskt mediemönster?

Referenser:

Hadenius, Stig, Weibull, Lennart och Wadbring, Ingela. 2011. Massmedier: Press, radio och tv i den digitala tidsåldern. Stockholm: Ekerlids förlag

Wadbring, I & Nygren, G. 2013. På väg mot medievärlden 2020 (5:e upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.

Advertisements